Breaking The Habbit..

Just nu är min vardag väldigt grå och tråkig. Alla runt omkring mig är glada och "färgsprakande" jag är bara grå, tråkigt och allmänt nere.
Livet är sjukt jobbigt just nu, och jag vet precis varför. Jag får helt och hållet skylla mig själv!

Cigaretter har funnits i mitt liv väldigt länge. Jag har försökt fram och tillbaka med allt, dra ner på rökandet vilket fungerar tills man bli arg, ledsen osv. Får då sitter man där och kedjeröker upp ett paket bara för "att de är så himla synd om mig just nu". Jag har prövat att bara kasta allt som man har kvar i paketet och liksom bli fri bara sådär.. Det fungerar inte heller.. efter någon timme springer man i panikångest till affären och köper ett nytt bara för att man MÅSTE ju verkligen ha dom.
När man är i stallet så röker man typ konstant, mockar boxen går ut och tar en cigg, fixar maten går ut och tar en cigg, hämtar in hästen från hagen och röker samtidigt, är ute och rider och tar en cigg. Det ringer i telefonen då går man ut och tar en cigg.. Hela dagarna ser ut så.
Och nu är jag så trött på de, jag vill inte vara fånge för ett beroende!!

Det första man gör på morgonen är att kolla så man har cigaretter så man klarar dagen, om man inte har de så får man fixa ett nytt paket så fort man bara kan. Jag har alltid känt att jag har kontrollen på situationen, att jag kan ju faktiskt sluta när jag vill, vilket har varit en stor jävla lögn. Jag är så deep down i skiten så det finns inte. Jag blir helt skakis, illamående och får humörsvängningar när jag inte får röka.
Många i min närhet röker vilket kommer göra att jag nu får ett ännu större prov på att sluta.

Nu vill jag sluta, va hemma och va sjuk från jobbet igår. låg hela dagen i sängen och orkade inte gå ut för att röka. Började må ännu mer illa och få ännu mer ont i huvet än vad jag redan hade. Men orkade verkligen inte. Började tänka lite på hur värt det egentligen är att hålla på med den här skiten. Vem tjänar på det?, inte jag iaf. Min hälsa blir sämre, det är väldigt dyrt och man löper väldigt stor risk för att dö i förtid och få en plågsam död.
Jag vill ju inte dö i förtid, just nu är jag lyckligare än någonsin när jag har min Emil. Vill ju inte att det ska förstöras!!

Så jag ringde min älskade Pappa och bad honom ta en tur till apoteket åt mig. Jag kan ju inte sluta helt ensam, de har jag redan förstått så jag tar tuggumin till hjälp, utöver det så har jag stöd i från hela min familj och min älskade pojkvän. Moster har redan gått igenom det här, så vet att jag kan ringa och få stöd från någon som vet hur det är. Det är väldigt skönt nu när jag har bestämt mig. Jag ska bli fri, jag vill också vara glad och "färgsprakande" som alla andra icke rökare. Just nu är livet väldigt tungt, har varit helt utan cigg i ca 1½ dygn. Det enda jag ser är dom goda ciggen på tv reklamer, känns som att alla har börjat röka bara för att jävlas dom är överallt. Har mindre än ett halvt pket kvar hemma. Men jag tänker verkligen INTE sjunka så lågt, och göra mig själv så besviken att jag röker upp dom. Jag ska sluta och man slutar inte genom att fortsätta.

Med sjukdommen jag redan har är rökning bland det värsta som finns, mina blodkärl tar stryk redan som det är, varför förstöra kroppen ännu mer?? NEJ TACK! det räcker nu, jag är stark i mig själv. Varför gömma mig bakom ett beroende, gömma mig bakom tobaken och nikotinet som hjälpt mig så många gånger. Nikotinet har jag förtillfället i tuggummi form. Men det kommer trappas ner, och jag kommer klara mitt liv utan något sånt skit. 
Få tillbaka lystern i huden och slippa gå omkring och lukta illa. Börja känna mer smaker och dofter. Allt kan bara bli bättre, varför har jag inte tänkt på det innan?? 
Ni som läser det här och har mitt nummer, eller vad som helst. Uppskattar lite pepp. Så dra gärna iväg ett sms och peppa mig. Just nu är livet väldigt hårt och trist. Men jag ska klara det här!! 

Kommer ta upp bloggen och berätta hur allting går. Uppdatera er i min vardag, berätta hur jävla svårt det är. Hur jävla dum jag har varit som började för länge sen.
Och så småningom berätta hur bra det känns att vara 100% rökfri.
Jag klarar det här, de ska ni allt få se:D!!

Bye bye love!!





Over and out, for the moment I guess..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0