maliinwik

Nu är hon uppe i det blå.. Allt hade gått lugnt och sansat. Kjell hade gett henne massa pussar från oss båda, sen va hon borta. Har väldigt blandade känslor. Är hur ledsen som helst, men ändå så jävla glad och lycklig. Är glad för jag vet att hon kommer ALDRIG mer ha ont. Jag är lycklig att jag fick chansen att träffa och lära känna den mest personliga häst man kan tänka sig. och jag är ledsen för att vi aldrig mer kommer ha sådär kul ihop igen, och för att jag känner mig ego och verkligen inte ville, även fast de va bäst för henne.

Har haft så jävla kul ihop, som när Cue attakerade Amanda, då sa jag på skoj Lady ta den fula ponnyn.. Och nog fan spöade hon den.
Eller när Sandra och jag va bakom Tibble åsen och vi travade helt okontrolerat fort, och när jag väl ringde kjell och berätta så sa han "Gick de fort :D? Hoppas du klockade".. Jo tjena höll i mig för kung och fosterland..
Hade hon varit människa, hade hon varit mig. Vi va nästan precis lika. Bara vissa personer dög. Vi tyckte bäst om varandra vi va lika jävla envisa och nog fan hade vi lika labilt humör. Nej hade du varit människa ängel, då hade du varit min syster..

Nu väntar jag på Katta, orkar inte vara hemma. Gräver bara ner mig i mitt lilla hål och gråter. Så ska vara med henne ikväll, blir skit bra!
Hörs kanske om någon dag, måste smälta allt det här..
Ni som vill något, ni kan förhoppningsvis mitt nummer..